Dzifa Gomashie

Ghana cinii kpɛrikpɛrita ni siyaayasa nira

E-Class

Dzifa Gomashie
Member of the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2021 -
Piibupiibu yaɣili: Ketu South Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2020 Ghanaian general election
Aflao (en) Translate, Silimin gɔli July 25, 1965 (run 58)
O ya TiŋgbaŋGhana
A ya balliEwe (en) Translate
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋUniversity of Ghana
St. Louis Senior High School (en) Translate
Institute of African Studies University of Ghana (en) Translate
Shɛhira gbaŋdiploma (en) Translate
bachelor's degree (en) Translate
Master of Philosophy (en) Translate
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSilmiinsili
Tuma
Tumakpɛrikpɛrita, entrepreneur (en) Translate ni politician (en) Translate
Tuma sheeAflao (en) Translate
Notable workBy the Fire Side (en) Translate
Black Star (en) Translate
Mambo (en) Translate
House of Pain (en) Translate
House of Gold (en) Translate
Pin' shɛŋa o ni dee
O ni be paati shɛli niNational Democratic Congress

Ablah Dzifa Gomashie nyɛla Ghana kpɛrikpɛriti kuro, cinii sabira, cinii ŋmara ni siyaayasa nira. O daa nyɛla deputy minista n-ti Tourism ni National Democratic Congress paati nim yino din niŋ ka lɛm paati daa be nam ni zaŋ gbaai yuuni 2013 hali ni yuuni 2013 John Dramani Mahama ni daa nyɛ Ghashɛli ɣulan' saha shɛli la.[1][2][3]pumpoŋɔ ŋuni nyɛ jintɔra nti Ketu South piibupiibu yaɣili din be Volta Region ni Napaɣa n-ti Aflao yaɣili.[4][5][6][7]

O Shikuru Baŋsim mali niŋ

Bɛ daa dɔɣ la Gomashie Accra ka o laanbi nyɛ Mr Patrick Dotse Gomashie ni Helen Gomashie. O yi la Aflao din be Volta tiŋgbani yaɣili la ka o dɔɣim dabisili n-nyɛ silimin gɔli July biɛɣ'pishii ni anu yuuni 1965. [8]O n-nyɛla o secondary level education St. Louis Senior High shikuru ni din be Kumahi la ka daa tuɣi University of Ghana, ni ka o daa n-nyɛ o diploma in Theatre Arts, a bachelor's degree in Theatre Management n-ti pahi o MPhil in African Studies shikuru shɛli din yuli booni Institute of African Studies la.[1][6][7]

O Tuma mali niŋ

Gomashie's tuma puuni o daa pili mi ni kpɛrigu kpɛribu yuuni 1985 saha shɛli o ni daa pahi Talents Theatre Company. O daa lahi pahi dɛma dɛma nim ni kamani Black Star, Mambo, Chaka the Zulu, Jogolo ni The Third Woman. O daa lahi ŋmaa cinii nim pam kamani: Ghost Tears, House of Pain, Heart of Gold n-ti pahi cinii nim shɛŋa din be National Arts NAFTI student productions.[2]O lahi nyɛla gbaŋ sabira. O daa sabi la 'By The Fire Side', ka zaŋ wuhi salo, GTV lahabali shɛli be ni mali shɛli niŋdi salima salimbu ni be kpaŋsi bihi karimbu baŋsim amaa saha ŋɔ di na be lahi niŋda pirin la di ka tabiri zuɣu.[1]

O Siyaasa Tali mali niŋ

Yuuni 2013 la, zuɣulan John Dramani Mahama daa piigi o la minista zuɣulan paa n-zaŋti Tourism,arts & Culture, lala kpamli ŋɔ ka o daa mali hali ka o paati, lem(NDC) daa ti lu piibu piibu la ni ka daa zaŋti gomnanti so ŋun daa paya yuuni 2017 la.[2]

Silimin gɔli August biɛɣ'pishii ni anahi dali la yuuni 2019, o daa yina n-ti bo ka di nasara, ka zani n-ti Ketu South n-zaŋti lem(NDC)paati yuuni 2020 piibu piibu la ni.

Kundivihira mali niŋ

  1. 1.0 1.1 1.2 Eghan, Akosua Dzifa (2015). "“I Am a Good Mother”: Becoming an Adolescent Mother in Ghana". Ghana Studies 18 (1): 23–47. DOI:10.1353/ghs.2015.0003. ISSN 2333-7168.
  2. 2.0 2.1 2.2 www.myjoyonline.com. Retrieved 14 December 2018
  3. Page, Jason S. (2013-06-04). "Boildown Study on Supernatant Liquid Retrieved from AW-106 in December 2012".
  4. Lewis, Patsy (2015-01-01), "Remembering October 19: Reconstructing a Conversation with a Young Female NJM Candidate Member about Her Recollections of October 19, 1983", The Grenada Revolution, University Press of Mississippi, retrieved 2023-04-27
  5. "Sad! Dzifa Gomashie Loses Husband". GhanaCelebrities.Com. 18 October 2019. Retrieved 25 October 2019
  6. 6.0 6.1 (2019-07-31) "Pre-Primary Education in South Sudan". DOI:10.1596/32759.
  7. 7.0 7.1 (2019-06-29) "Ghana". DOI:10.1596/33067.
  8. "Aitken, William Mackie, (born 15 April 1947), JP; DL; Member (C) Glasgow, Scottish Parliament, 1999–2011", Who's Who, Oxford University Press, 2007-12-01, retrieved 2023-04-27