George Yaw Gyan-Baffour

Ghana karimba ŋun nyɛ doo

George Yaw Gyan-Baffour (bɛ dɔɣi o la Anashaara goli 27 March 1951)[1] ka o nyɛ "Ghanaian development economist" mini siyaasa nira. O daa nyɛla jintɔri kuro n zaŋ ti Wenchi constituency bini din gbaai yuuni 2005 zaŋ chaŋ yuuni 2021. O daa nyɛla baŋdi kuɣinli n wuhiri Howard University din be Washington, D.C., bini din gbaai yuuni 1993 zaŋ chaŋ yuui 2001. O nyɛla New Patriotic Party nira mini "Minister of Planning" kuro zaŋ ti Ghana.

George Yaw Gyan-Baffour
Ghana 4th Palimenti din pahiri anahi nira

Silimin gɔli January 7, 2005 - Silimin gɔli January 6, 2009
Piibupiibu yaɣili: Wenchi Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2004 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 5th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2009 - Silimin gɔli January 6, 2013
Piibupiibu yaɣili: Wenchi Constituency (en) Translate
Member of the 6th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2013 - Silimin gɔli January 6, 2017
Piibupiibu yaɣili: Wenchi Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2012 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Silimin gɔli January 7, 2017 -
Piibupiibu yaɣili: Wenchi Constituency (en) Translate
N piigo niŋ: 2016 Ghanaian general election (en) Translate
Wenchi (en) Translate, Silimin gɔli March 27, 1951 (run 73)
O ya TiŋgbaŋGhana
Education
Shikuru shɛli o ni chaŋHarvard University (en) Translate diploma (en) Translate
University of Ghana Bachelor of Science (en) Translate : economics (en) Translate
Aalto University School of Business (en) Translate diploma (en) Translate : economics (en) Translate
University of Wisconsin–Madison (en) Translate Master of Arts (en) Translate, Doctor of Philosophy (en) Translate
Opoku Ware Senior High School (en) Translate
Bala yɛlibu, sabbu bee buɣisibuSilmiinsili
Tuma
Tumapolitician (en) Translate, university teacher (en) Translate, economist (en) Translate ni banker (en) Translate
Ŋun kpuɣi o tumaHoward University (en) Translate
AdiiniCatholicism (en) Translate
O ni be paati shɛli niNew Patriotic Party

O piligu mini shikuru karimbu mali niŋ

Bɛ dɔɣi la Gyan-Baffour Wenchi din be Brong Ahafo Region, Ghana. O chaŋ la shikuru University of Ghana n-ti naai ni "Bachelor of Arts degree" din nyɛ daabiligu yaɣili dini.[2] O daa tirisi tooni n chaŋ "Helsinki School of Economics" din be Finland n daa ti karim deei "Diploma in Economics". Din nyaaŋa o daa deei o "master's degree" mini "Doctor of Philosophy degrees" saha shɛli o ni daa chaŋ University of Wisconsin, Madison.[2][3] O mali la "post doctoral diploma" shɛhira gbɔŋ shɛli o ni deei Harvard University.[4]

Tuma mali niŋ

George Gyan-Baffour daa nyɛla "management" baŋda n be Howard University bini din gbaai yuuni 1993 zaŋ chaŋ yuuni 2001.[4] New Patriotic Party ni daa di nasara yuuni 2000 piibupiibu ni nyaaŋa, O daa labi na Ghana ka John Kufour daa ti piigi o "Director General of the National Development Planning Commission" yuuni 2002.[2][5][6] Lala saha ŋɔ ni ka o daa pili lihibu mini vihigu din zahindi tiŋgbani lɛbiginsim. O daa zani n lihi "Coordinated Program for the Economic and Social Development" zaŋ ti Ghana.[6]

Siyaasa biɛhigu mali niŋ

O wuɣi la o nuu ka cje lala zaashee ŋɔ yuuni 2004 ni o siyaasa niya niŋ tabata. Lala yuuni maa, o daa zani m-bɔ Wenchi constituensi jintɔri tali piibu piibu n-ti New Patriotic Party. O daa di lala piibupiibu maa ka daa lahi doli nyaaŋa n-di yuma ata piibupiibu din daa doli na: 2008, 2012 ni 2016. Bɛ daa piigi o la "Deputy Minister for Finance and Economic Planning" Anashaara goli March 2005 zaŋ chaŋ Anashaara goli December 2008, tiŋgbani zuɣulana Kufour n daa piigi o.[6]

Yuuni 2015, o daa yina ti tuho "Mahama administration's plan" ka yɛli gɔmnanti yihi o nuu ka che International Monetary Fund.[7] O daa mali la tahama ni tiŋgbani maa ni tooi nya faako ni miisim din bɛni ma di yi niŋ ka bɛ di samli bɛ maŋmaŋa puuni.[7]

2004 piibupiibu mali niŋ

Gyan-Baffour daa niŋ la jintɔri tuuli Wenchi constituensi saha shɛli bɛ ni daa nam li Wenchi East mini Wenchi West constituensi nima puuni.[8][9] Bɛ daa labi n piigi o yuuni 2004 Ghana piibupiibu ni.[8][9] O daa zani n-ti o piibupiibu yaɣili maa "4th parliament of the 4th republic of Ghana".[10] Bɛ daa piigi o mi ni vooti kalinli tuhi pia ni anii, ni kɔbigu ni pihinii ni ata (18,183 votes) vooti kalinli tuhi pihita ni ata , ni kɔbisinii ni ayɔbu puuni (33,806) vooti kalinli din daa niŋ puuni.[8][9] Di daa zanimi n-ti vaabu 53.8% zaani vooti kalinli din daa niŋ puuni.[8][9] Bɛ daa piigi o mi ka che Abdul-Latif Umar Abdullah ŋun daa zani n-ti "Convention People's Party", Alhaji Alhassan Bene ŋun daa zani n-ti Every Ghanaian Living Everywhere Party mini Osei Kwadwo Hayford ŋun daa zani o gama zuɣu.[8][9] Bɛ zaa yino kam daa nyɛla vooti kalinli 1,286votes, 7,669votes ni 6,668 votes zaŋ doli taba vooti kalinli din daa niŋ maa puuni.[8][9] Di zaa yini kam daa zanimi n-ti vaabu 3.8%, 22.7% ni 19.7% zaaniu vooti kalinli din daa niŋ maa puuni.[8][9] Gyan-Baffour daa di mi n-ti New Patriotic Party.[8][9] O piibupiibu yaɣili maa daa be la kuɣisi pia ni anahi New Patriotic Party ni daa di kuɣisi pishi ni anahi puuni Brong Ahafo Region, Ghana.[11][12] Di jia ŋmaabu, New Patriotic Party n daa di kuɣisi pam din kalinli daa yiɣisi kɔbigu ni pihita ayi kani kuɣisi kɔbishii ni pihita puuni "4th parliament of the 4th republic of Ghana".[12]

2008 piibupiibu mali niŋ

Gyan-Baffour daa lahi labi di jintɔri tali Wenchi constituensi yuuni 2008 Ghana piibupiibu ni.[13][14] Di saha o daa lahi zani n-ti "5th parliament of the 4th republic of Ghana".[10] Bɛ daa piigi o mi ni vooti kalinli tuhi pia ni anii, ni kɔbisinu ni pia ni ayɔbu (18,516votes) vooti kalinli (32,573) puuni.[13][14] Di daa zanimi n-ti vaabu 56.84%.[13][14] Bɛ daa piigi o mi ka che Yaw Osei Agyei ŋun daa zani n-ti National Democratic Congress, Akotia Kwaky Thompson ŋun daa zani n-ti Democratic Freedom Party mini Abdul-Latif Omaru Abdullay ŋun daa zani n-ti Convention People's Party.[13][14] Bɛ zaa yini kam daa nyɛla vooti kalinli tuhi pia ni ata, ni kɔbisinu anun kani (13,495votes), (284 votes) n-ti pahi (278votes) zaŋ doli taba vooti kalinli din daa niŋ maa puuni.[13][14] Di daa zanimi n-ti vaabu 41.43%, 0.87% ni 0.85% zaani vooti kalinli din daa niŋ puuni.[13][14] New Patriotic PartyG yaɣili ka bɛ daa piigi yan-Baffour.[13][14] O kuɣu maa daa be la kuɣisi pia ni ayɔbu New Patriotic Party ni daa di kuɣisi pishi ni anhi puuni Brong Ahafo Region, Ghana.[15] New Patriotic Party n daa di kuɣisi bɛla din kalinli daa yiɣisi kɔbigu ni ayopɔin kuɣisi kɔbishii ni pihita puuni "5th parliament of the 4th republic of Ghana".[12]

2012 piibupiibu mali niŋ

Yuuni 2012 ppiibupiibu ni, Gyan-Baffour daa nyɛla vooti vaabu 50.83% vooti kalinli din daa niŋ dɛdɛ puuni, ka daa di Yaw Osei Agyei ŋun daa zani n-ti National Democratic Congress, Ebenezer Gyimah Koomson ŋun daa zani n-ti Progressive Peoples' Party ni Jacob Steve Kojo Akasampah Gyan ŋun daa zani n-ti National Democratic Party.[5][16]

Jintɔri tali komitii nima mali niŋ

O ni nyɛ "economist", Gyan-Baffour kpe la komitii nima din mali bukaata ni o yaɣili ma. Din nima n-nyɛ: Special Budget Committee; Trade, Industry and Tourism Committee; Education Committee; Poverty Reduction Committee; ni "acting chair" zaŋ ti Special Budget Committee.[3][6]

Minista tali piibupiibu mali niŋ

Anashaara goli 12 January 2017, tiŋgbani zuɣulana Nana Akuffo-Addo daa piigi o la minisita n-ti "planning".[17] Tiŋgbani zuɣulan booni o la "economist ŋun mali jilima ni baŋsim din din dɛdɛ ni ŋun nyɛ National Development Planning Commission kuro".[18] O daa deei la liɣiri di ni daa niŋ o lɛbigi New Patriotic Party piibupiibu lahabali gbɔŋ n-ti din ni tooi zaŋ tum tuma, ka tooi che ka tiŋgbani lɛbigibu niŋ tabata.[18][19]

Bɔhisi bɔhibu mini pɔri pɔ n kpe jina duu mali niŋ

"Appointments Committee" zaŋ ti jintɔri duu daa niŋ o vihigu Anashaara goli February yuuni 2017. O bɔhisi maa ni, o daa yɛli "committee" maa ni Ghana bi bɔri yuun pihinahi lɛbiginsim plaŋ pirim la di ni nya din kpaŋsiri luɣi yini zaa la.[20][7] Komitii maa daa piigi o di ni daa niŋ ka o mali nahingbana din ni tooi zani lala zaashee ŋɔ.[21] Tiŋgbani zu!ɣulana Akuffo-Addo daa che ka o pɔ pɔri Anashaara goli 11 February yuuni 2017.[22]

Memberships and affiliations mali niŋ

Gyan-Baffour doli la Institute of Chartered Economists of Ghana. O nyɛla "board member" n-ti Ghana gɔmnanti tuma duri n-ti tabili Bank of Ghana, Council for Scientific and Industrial Research ni Ghana Institute of Management and Public Administration.[6]

Maŋmaŋa biɛhigu mali niŋ

George Gyan-Baffour malila paɣa ni bihi ayopɔin.[3] O nyɛla Dolodolo nira chani la Catholic Church in Ghana.[3][23]

Kundivihira mali niŋ

  1. Hon. Prof George Yaw Gyan-Baffour. Odekro.org.
  2. 2.0 2.1 2.2 About George Yaw Gyan-Baffour (Prof). Pulse Ghana.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Gyan-Baffour, George Yaw (Prof). Ghana Mps.
  4. 4.0 4.1 HON. GEORGE YAW GYAN-BAFFOUR. Parliament of Ghana.
  5. 5.0 5.1 Full MP Details. Ghana Mps.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 Governance Prof. Gyan Baffour– Minister for Planning. Government of Ghana.
  7. 7.0 7.1 7.2 IMF bailout will be counterproductive – Gyan-Baffour. Forever Ghana (21 February 2017).
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 FM, Peace. Ghana Election 2004 Results - Wenchi Constituency.
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 Elections 2004; Ghana's Parliamentary and Presidential Elections. Accra: Electoral Commission of Ghana; Friedrich Ebert Stiftung. November 2005. p. 138.
  10. 10.0 10.1 Parliament of Ghana.
  11. FM, Peace. Ghana Election 2004 Results - Brong Ahafo Region.
  12. 12.0 12.1 12.2 Statistics of Presidential and Parliamentary Election Results (en-US) (2016-08-10).
  13. 13.0 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 FM, Peace. Ghana Election 2008 Results - Wenchi Constituency.
  14. 14.0 14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14.6 Ghana Elections 2008. Ghana: Friedrich Ebert Stiftung. 2010. p. 74.
  15. FM, Peace. Ghana Election 2008 Results - Brong Ahafo Region.
  16. Election 2012: Wenchi. Ghana Web.
  17. President names eleven ministerial nominees. Ghana News Agency (12 January 2017).
  18. 18.0 18.1 Nana Calms Nerves. The Finder Online (13 January 2017).
  19. I'll Champion Implementation of Campaign Promises-Prof Gyan Baffour. Ultimate FM Online (13 January 2017).
  20. We Don't Need 40-Year Dev't Plan – Gyan-Baffour. Ghana Star (7 February 2017).
  21. Parliament completes vetting of sector ministers. Citi FM Online (10 February 2017).
  22. President swears in last batch of sector ministers. Graphic Communications Group (11 February 2017).
  23. Member of Parliament George Yaw Gyan-Baffour (Prof). Ghana Web.